Tryckfrihetslagen är den äldsta grundlagen, den infördes som grundlag år 1766 och är en av grundpelarna för demokratin. Tryckfrihetslagen har vuxit fram tillsammans med yttrandefriheten där människor kunde fritt uttrycka sina åsikter, men även ge ut böcker. Under medeltiden var det väldigt strikt med just tryckfriheten, författarna kunde inte själva skriva vad de tyckte eller vara kritiska mot kyrkan, utan de var bundna till att skriva vad kyrkan begärde. Innan böckerna gavs ut granskades de väl av kyrkan som då hade makten.
På 1600-talet inleddes utvecklingen bort från statlig kontroll över tryckerierna och mot tryckfrihet. England var den första som avskaffade censuren genom ett parlamentsbeslut 1695. Dock var resultatet inte den fullständiga tryckfriheten. I mer än ett århundrade därefter upprätthöll myndigheterna kontroll över pressen med andra strategier, då de var främst hårda mot utländska publicister och höga skatter på tidningspapper.
I Sverige infördes tryckfriheten genom 1766 års tryckfrihetsordning. Men då var det inte fullständigt och självklart som det är nu i dagens samhälle. I Frankrike slogs principen om tryckfrihet fast i rättighetsförklaringen under revolutionen 1789, då den viktigaste tanken var frihet för folket. Dock var detta aldrig permanent och avskaffades flertalet gånger innan det blev självklart. Genom åren fick folket kämpa för att stifta den som en grundlag.
Den första efterfrågan om yttrandefrihet lyftes under 1500-talet av Sir Thomas More inför det engelska parlamentet och kung Henrik VIII. Vidare har det även uppstått under upplysningen där många lyckades uttrycka sina åsikter utan censur. Eftersom vetenskapen fick allt mer uppmärksamhet tycktes människor vara kapabla att tänka själva, denna tanken vann stöd runt om i världen. Det spred sig dock till de som hade det sämre och en del kritiserade kyrkan och även förnekade Guds existens. I Sverige fastslogs denna tanke under 1970-talet då röster började höjas, man kunde säga sina åsikter på radio i tv och andra program.