Det sägs att kunskap är makt och att språk och kommunikation är dess medium. Den engelska termen LP beskriver mätningen av ens språkliga kraft, ens “Language Power”. Detta innefattar både förmågan u och hur god ens kommunikationsförmåga är, det vill säga ens verbala kapacitet. Du kan till exempel vara professor i svenska språket utan att vara en god förmedlare eller ledare. Med detta i åtanke så kan man förstå varför en bra ledare i första hand måste vara en god retoriker. Ett gott språk går hand i hand med utbildning, men så är inte alltid fallet. Vem som har blivit ledare genom tiderna påverkas av betydligt fler faktorer. I moderna samhällen har vi dock yttrandefrihet, vilket torde öppna dörrarna för allas åsikter och därmed påverka samhällets riktning.
En bra ledare
Ett bra ledarskap kännetecknas ofta av en social förmåga i kombination med en auktoritär personlighet. Det är dessa två egenskaper som gör att andra tyr sig åt dessa människor. En chef är således inte alltid en bra ledare, även om denne är tilldelad positionen som ledare. Många företag erbjuder potentiella ledare en ledarskapsutbildning för att de ska lära sig ledarskapets viktigaste delar. I dessa utbildningar lär du dig till exempel retorik, kommunikation och kroppsspråk.
Yttrandefrihet
En bra ledare ska brinna för sin sak, därför är yttrandefriheten viktig. Om människan inte fick lov att alliera sig och samtala högt, så kan ingen ledare stiga fram. Tyvärr finns det dock ledare vars karisma är så tilltalande och vars verbala förmåga är så god – att denne kan övertyga sina anhängare till det allra värsta. Folkets tempel, som var en sekt, begick kollektivt självmord 1978 till följd av sin ledares övertygande förmåga.
Utbildning
Om vi återgår till inledningen, där det står att kunskap är makt, så måste en sak klargöras. Det är inte alla som har fått tillgång till kunskap. Utbildning har genom tiden tillhört de högre samhällsklasserna, vilket har resulterat i en diskrepans mellan deras och underklassens förmåga att äga språket. Det är en ond cirkel, där de i toppen fortsätter utöva sin makt, medan de på botten inte vet hur man tar ordet till fånga. Idag har detta jämnats ut till stor del, då utbildning subventioneras av staten. I Sverige kan du till exempel ta studielån och samtidigt få bidrag vid universitetsstudier.
Relationen mellan ledarskap, makt och språk är sålunda stark. Och det innebär att vi måste erbjuda både yttrandefrihet och tryckfrihet för att ledare ska kunna stiga fram och föra världen framåt. Det vore en skam att låta viktiga röster dämpas, till förmån för någon annans rädsla för paradigmskifte. En ledare blir god om denne talar om sådant som han eller hon brinner för och ledarskap är som bäst när det inte är forcerat. Samtidigt måste vi värdera de demokratiska grundstenarna, där tillgång till utbildning ska vara densamma för alla.