Det är få länder där yttrandefriheten är absolut. Sverige är inte ett av dem utan även vi har begränsningar i vad man får och inte får säga. En av de begränsningarna ligger i lagen om hets mot folkgrupp (HMF). Den lagen säger att den som förolämpar en annan person utifrån saker som religion, ursprung eller sexualitet kan straffas för det. Det här var en lag som tillkom 1949 och ursprungligen kallades för Lex Åberg efter en bokhandlare i Stockholm. Han var så pass ihärdig i att sprida sin antisemitism att den dåvarande regeringen kände sig tvungen att sätta ner foten.
Vilka grupper omfattas av lagen?
Förenklat kan man säga att lagen om hets mot folkgrupp omfattar saker som är svåra att göra något åt. Det vill säga medfödda egenskaper såsom homosexualitet eller hudfärg. Den omfattar också i viss utsträckning religion. De flesta som döms för hets mot folkgrupp har agerat utifrån rasistiska eller homofoba motiv. Intressant nog räknades inte hets mot transsexuella som ett brott inom lagen förrän nyligen.
Huruvida svenskar omfattas av lagen, det vill säga om det kan hetsas mot majoritetsbefolkningen, har varit oklart. Vissa domar har sagt nej medan flera jurister sagt att de borde göra det även om de inte anses lika skyddsvärda.
Saker som inte omfattas av lagen mot hets mot folkgrupp är till exempel politisk åskådning eller andra icke-religiösa preferenser. Om någon till exempel frågar om BMW är en bra bil och du svarar att du hatar folk som äger tyska bilar är det inte hets mot folkgrupp. Nu är svaret på frågan “Är BMW en bra bil?” tveklöst ja. Men fördomar är sällan grundade i logik. Om du kallar någon för “sossejävel” eller “moderatsvin” kan du inte heller dömas för hets mot folkgrupp. Du kan däremot dömas för det närbesläktade brottet förolämpning som också är en inskränkning i yttrandefriheten. Risken är dessutom också stor att folk kommer tycka att du är en otrevlig typ.
Kritik mot lagen om hets mot folkgrupp
Det har förkommit en hel del kritik mot lagen om hets mot folkgrupp. Dels från liberala debattörer som tycker att den är illa skriven och öppnar upp för godtycke. Men också från sverigedemokrater som ansett att det är en lag som riktats specifikt mot dem.
Det har också förekommit flera domar som blivit väldigt uppmärksammade just för att det ibland är svårt att avgöra vad som är en folkgrupp. Islamofobi i den mening att någon hatar muslimer är ett reellt problem. Samtidigt måste det vara möjligt att kritisera fenomen i islam, och till och med hela gruppen muslimer. En annan dom som visade på svårigheter med lagen var pastor Åke Green som från sin predikstol kallade homosexuella för “en djup cancersvulst på hela samhällskroppen”. Han friades för att religionsfriheten ansågs väga starkare än lagen om hets mot folkgrupp.